Vilodagar = Bortkastade dagar?

Stefan, Jenny & Sebastian

Har haft fyra vilodagar denna vecka. Den första var planerad, de andra blev då jobb och vanliga livet påverkade träningsmöjligheterna lite för mycket.
Tror inte jag har haft tre träningslediga dagar på raken sedan IronMan förra sommaren?

Min plan är att ha en helt träningsfri dag varje vecka. Ibland så prioriterar jag bort den träningsfria dagen för att jag vet att det veckan efter kommer bli svårare att få till träningstillfällena.  Jag hade planerat in en sådan denna måndag. Efter 13 träningsdagar på raken var det hög tid. Jag kände mig inte så sliten i kroppen, men jag vet att musklerna behöver vila.
Sedan blev det simning, gym, långpass och så vidare fram till torsdag. Inställda tåg och långa arbetsdagar och en sjuk son ställde till det i planeringen så det blev två till träningsfria dagar. Jag gör min rehabilitering för skuldran, det tar 15 minuter, så 100 procent träningsfritt blir det inte, men bra nära.

Naturligtvis blev jag sjukt frustrerad över detta, tyckte jag var en patetisk latmask. Man kan tycka att man borde bli glad för att slippa träna en dag, men så fungerar inte en träningsnarkomans hjärna. En dag utan träning är en bortkastad dag. Målet, IM under 11 timmar kom lite längre bort J

Varför ska man ha vilodag då?
En grundläggande del av träningens väsen är att bryta ner kroppen för att sedan bygga upp den igen. Träningen bryter ner kroppen och träningseffekten uppstår först när jag vilar. Vid hård träning är vilodagar med fullständig vila från alla typer av träning ett viktigt inslag i träningsprogrammet säger vetenskapen. Till och med eliten tar helt träningsfria dagar.
Med mina träningsvänner diskuterar vi ofta om vi kan räkna dagarna vi ”bara” simmar som vilodagar. Då vi oftast simmar dryga 2000 meter så är det naturligtvis inte så. Likafullt, när vi sitter i bastun efter passet lyckas vi nästan övertyga varandra om att det kan räknas som vilodag. Hjärnan och behovet av endorfiner är fantastiskt, eller skrämmande.

Dock så bröts vilan abrupt av att söndagen kom. Först långpass, dryga 21 km med nio andra strängnäslöpare från klubben. En fantastisk morgon med sol från en blå himmel. Sedan promenad och lek på isen med grabbarna och slutligen en timme på trainern. Det blev sju timmars träning även denna vecka. För ett år sedan hade detta varit mer än bra, men kraven och förväntningarna blir tuffare allteftersom jag blir starkare.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.