Första dagarna på Lanzarote

Veckan började med förkylning och träningsuppehåll i fyra dagar och avslutades med träningsresa till Lanzarote.
Det är nu tidig morgon dag fyra, dvs tisdag. Frukosten öppnar först klockan åtta så jag har 35 minuter på mig att yxa till detta blogginlägg.

Avfärd
Jenny Andersson, Sofia Eriksson och jag lämnade Strängnäs halv fyra på fredagsmorgonen. Halv sju stack planet och runt 12 landade vi. När vi kom ut planet var det varmt, 20 grader och sol. Lika underbart varje gång. En kort transfer till hotellet, Occidental Mar i Costa Teguise. Efter en lunch tog vi de första passen, en lugn löptur på 10 km för att upptäcka omgivningen och därefter simmade jag 5 x 400 meter i den olympiska polen. Bra buffémiddag och sedan tidig Sänggång. Sov som en klubbad säl i 9,5 timmar!

Lördagen
Lördagen startade med frukost och hyra landsvägscyklar. Jenny, jag och en ny bekant, Rami cyklade norrut längs kusten, efter ett kortare stopp på den norra spetsen Orzola så tog vi en brant stigning upp för att nå toppen på berget som också ligger där. En tuff stigning på 450 meter från Orzola, 25 minuter tog stigningen. Som vid tidigare år cyklade jag ned direkt efter jag kom upp för att ”hämta upp” de andra. Så jag cyklade ned dryga 150 höjdmeter. Mötte Rami på vägen ned och stannade till vid en lämplig kurva. Såg inte Jenny någonstans. Efter en lång väntan blev jag orolig att jag på något sätt missat henne, jag mötte ju några på min nedfärd i dryga 60 km/h. Blev till att cykla upp igen. På toppen mötte jag Rami som stod o väntade, men ingen Jenny. Vi delade på oss och tog de två alternativa vägarna nedåt för att träffas vid en korsning vid ca 100 höjdmeter. Där borde hon stå och vara förvirrad. För att göra en lång historia kort så hade hon tagit fel vid avtagsvägen. Hon hade ingen karta eller telefon, kände mig som en väldigt dålig vän resten av den dagen. När Rami och jag kom tillbaka till hotellet, nedförsbacke och medvind hela vägen, var Jenny redan där efter att frågat om vägen vid fyra olika tillfällen. Min puls gick ned en hel del när jag förstod att hon hittat hem. Dåligt av mig som sagt. 84 km cykling fick vi ihop.

Efter cyklingen sprang Sofia, Jenny o jag en mil och därefter roade vi oss i gymmet en knapp timme,  Mest rörlighet och foamrolling, men en Svensk X-fit kille lärde mig marklyft. Det hade jag inte gjort sedan jag var 15 år. 90 kg klarade jag. Kul, ska göra det fler gånger i veckan.

Söndag
Söndagen började liknande, cyklade iväg 09:30, denna gång var Ramis resesällskap Magnus Lundqvist fri från sin förkylning och hängde med. De båda hade egna cyklar med sig, stor skillnad jämfört med våra hyrcyklar. Vi cyklade mer söderut idag, medvind bort, svängde norrut vid Yaiza, in i Vulkan nationalparken, där började även motvinden. Häftig nationalpark, mycket svart och grå lavasten. Mitt i parken stannade vi till och tog kaffe. Skönt med lite vila och gott med kaffe, långa cykelturers höjdpunkt.
Efter cyklingen sade jag till gubbarna att du skulle cykla före så att de fick ta ut sig, ett erbjudande de tacksamt tog i mot. Jag och Jenny blev då ensamma mot motvinden, men det gick bättre än väntat. Trötta blev vi, men vi höll bra fart. I en nedförsbacke kom jag ut ur ett mindre pass, låg strax över 60 km/h, så kom det en kastvind snett framifrån och farten gick på en sekund ned till 45. Det blåste ordentligt uppe i bergen. Vi kom hem ordentligt och lyckade få ihop strax över 80 km även i dag.

Sofia, som sprungit 21 km på morgonen, drog med oss ut på en milrunda, Magnus och Rami hängde också på. Långsammare utåt i motvinden längs strandpromenaden, för att öka i medvinden på vägen hem. Bra pass men jag var nu helt slut, hade bara ätit en banan sedan frukost och hade gått helt torr på energi. Det var medvetet då jag ville träna fettförbränning, men fascinerande att notera hur hårt det tog. Ingenting som inte en snickers och ytterligare en banan inte kunde råda bot på. Därefter ytterligare en stund i gymmet.

Middag med gänget, jättemycket middag, och därefter tog jag en strandpromenad under stjärnorna. Såg inte så mycket, det är ju kolsvart utanför där lamporna når, men vågornas kraschande mot lavastensstranden hördes.

Måndag
Idag bestämde vi för att se ön, efter frukost och ett morgonpass i gymmet hyrde vi bil ochsåg hela ön. Lanzarote är inte så stor. Man kör från norr till söder på 90 minuter.
Tog en lunch nere i El Golfo där sceneriet var spektakulärt, stora vågor rullade in mot byns restauranger.
Väl hemma så stack Sofia och jag ut på en löptur. Tänkte springa till en 400 meter hög kulle och bestiga den, det visade sig att det var en krater från en vulkan, så det blev cool löpning uppe på kammen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.