Racereport Lidingöloppet

Så var Lidingöloppet avklarat för i år. Fortfarande vidhåller jag att det är ett kul lopp, men det var jobbigare än vad jag kommer ihåg från tidigare. Det finns en fasligt massa backar på den där ön!
Jag kom på 1 252 plats av 14 243 startande män varav 13 976 tog sig i mål. Nytt personbästa, med sex minuter, på 2:28:25. Top nio procent av alla män, vilket känns riktigt bra.

Jag hämtade upp Waldebring och Tony halv tio och vi hade en rolig men odramatisk bilfärd in till Lidingö. Efter några års Lidingölopp vet vi var vi ska parkera, vet var nummerlappsutdelningen är och så vidare. Skönt att slippa oro och stress.

Strängnäs Löparklubb visar upp sig på Lidingö
Innan start

Stötte på Syrran som skulle köra LL under 3:15 för att fixa Superklassikern. Självklart fixade hon detta med god marginal, hon är mycket bättre atlet än vad jag någonsin kommer att bli. Vi sammanstrålade med resten av Strängnäsmaffian och tillsammans hade vi en lugn halvtimme med gruppfotostund innan det var dags att lämna in väskan och ta oss upp mot startområdet. Jag hade sagt att vi skulle gå kl 12:05 för att ha gott om tid till start till 12:40. Så blev det inte riktigt. Det slutade med att jag, Waldebring och Sebbe, som var i startgrupp två, de andra var i trean, fick springa de sista 500 metrarna. Av med överdragskläderna och in i startfållan. Kom in där när speakern förklarade att det var en minut kvar till start, hann bara knyta om den ena av mina skor. Kanske inte helt optimalt?

Planen var att springa i 4:45 tempo de första 15 km, sedan skulle jag se hur det känns.
Det gick åt

pipsvängen direkt. Som stående i sista led var det trångt, riktigt trångt de första 3-4 km. Det var bara att hålla sin plats och springa i kön och se hur det skulle utvecklas. Säkert 10 gånger stannade kön upp och gick. Första kilometerna gick i 6:48 enligt den officiella tidtagningen, riktigt så illa var det nog inte enligt min upplevelse. Min egna klocka sade att jag tappat fyra minuter mot plan efter fem km. Den där smala bron som var en del av den nya bansträckningen var inte optimal kära tävlingsledning. Men jag har bara mig själv att skylla, borde varit på plats i startfållan tidigare.

Efter skidbacken

började det luckra upp och jag kunde öka. Fortfarande väldigt mycket folk. Sprang om många medtävlande fram till 20 km. Det var också där i backen ned mot Grönsta, jag kände av första krampkänningen i vaderna, det högg till så där mysigt. Alla ni som har bekymmer med kramp vet hur det känns.
Fram till dess hade allt gått bra även om alla backar upp och ned upp och ned kändes mer i benen än vad jag kommer ihåg. Både framsida lår och vader gjorde ont.

Walde och Sebastian efter målgång i väntan på de andra #Erdinger Alkoholfrei

Jaja, det var bara en tredjedel kvar, bara att tugga i sig. Jag hade hållit min energiplan ganska bra och var egentligen inte så sjukt trött. Krampen i vaderna gjorde sig påmind cirka varannan minut och då jag var tvungen att sänka tempot. Uppförsbackarna gick bättre då jag där fick sträcka ut vadmusklerna. Jag fortsatte att springa om folk, men nu började även jag bli omsprungen. Som alltid i slutet av tävlingarna började jag få ”ångest” för att någon av mina vänner ska komma och springa om mig, både Walde och Sebbe borde ligga strax bakom? Eländiga tävlingsdjävul, loppen hade varit mysigare om man inte tänkte så, men också betydligt långsammare. Äntligen passerade jag flaggat som sade att det var tre km kvar. Började leta efter 2 km flaggan. Blev orolig för om jag skulle missa sub 2:30, vaderna krampade mer och mer. Plötsligt dök flaggan som markerade en km kvar upp, och jag hade 7 minuter till godo. Vilken lättnad. Jag kunde inte öka, vaderna var för nära total kramp. På upploppet, där jag alltid brukar spurta, höll jag samma fart som alla andra och slutligen tog jag mig i mål på 2:28:25.

Väldigt nöjde efteråt. Snabbast i gänget utom oslagbara Henrik Sandén. Alla verkade haft det jobbigt men kul och på det hela taget hade vi alla en fin dag på Lidingö. Kommer alldeles säkert komma tillbaka nästa år. Vem vet, kanske det går att kapa några minuter igen?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *