Att träningsvila ska vara så svårt

Mitt mål under vintern, våren och sommaren, fram till Hamburg Ironman är ganska enkelt. Träna strukturerat, få bra veckovolymer och absolut inte inte bli skadad eller sjuk. Jag är helt övertygad om att kontinuitet och volym är det som gör att jag kommer kunna slå personbästa den 28:de juli.

Men om jag nu tror på det jag just skrev, att skada och sjukdom kommer försämra mina möjligheter att nå mitt mål. Varför träningsvilar jag då inte som jag lovat mig själv, en dag per vecka? För att minska risken för skada.
Förvisso har jag en träningsledig dag per vecka de flesta veckorna. Men denna vecka ”misslyckades” jag. Och i mitt undermedvetna planerar jag en lunchlöpning i morgon, trots att jag redan nu tränat nio dagar på raken och kört hårt med 12,5 timmar de sista sju dagarna. Varför, bara för att möjliggöra mer timmar träning per vecka.

Mycket geggig MTB cykel

Har dessutom haft problem med mina hälsenor och vader i dryga ett år. Har länge trott att det berodde på längdskidåkningen som jag började med förra säsongen. Men när jag började med skidorna igen denna vinter så kände jag inget som blev värre. Insåg då att det beror på mina hårda icebugs. Säsongerna överensstämmer liksom. Har bestämt mig för att ta tag i det på riktigt. Så jag var på massage med lite akupunktur i måndags. Har hållit igen lite på löpningen under veckan som gått. Erbjöd mig att ha helt löpuppehåll i ett par veckor, men hon trodde inte att det skulle hjälpa. Ska tillbaka på mer massage nu på måndag. Visste inte att massage kunde göra så ont. Sjukt ont och jag typ skrek av smärta och hade riktig smärta i båda vaderna hela kvällen och natten. Smärtan och kramperna jag får i vaderna hindrar mig verkligen. Jag kan inte satsa hårdare på maran än vad jag gör, krampen kommer bara tidigare under loppet, och undermedvetet, eller är det medvetet? så går jag ut lite långsammare än vad jag förmodligen skulle klara.

Trots att jag hållit ned på löpningen har jag fått ihop en bra träningsvecka. Körde både MTB och landsvägscykling utomhus. Oerhört skönt att utomhussäsongen startat. MTB turen var med Tegen där vi lärde oss varför det heter leråker. Landsvägspremiären fick jag köra själv då jag inte var hemma fören på eftermiddagen och vännerna körde på morgonen.

Daniel Tegfors på väg hemåt efter en geggig MTB-tur

Så, nu får vi se om det blir löpning eller vila i morgon. Låter vadernas dagsform avgöra. Massagen på kvällen har jag redan ångest för.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.