Summering av Lanzaroteveckan

Sedan vi kom hit och hade vårt första pass, på fredag eftermiddag, till veckans sista löppass nu på morgonen har jag tränat 29 timmar. 29 mils cykling på fyra dagar, 105 km löpning och 6000 meter simning. Simningen var en besvikelse, utomhuspoolen var helt enkelt för kall. Varje gång jag simmat tog jag en supervarm dusch i 10 minuter. Ändå skakade jag av kyla i en kvart efteråt. Jag hade tänkt simma mycket mer, en gren jag behöver öva på.

Roligt är också att man träffar på andra likasinnade. Hela veckan har vi ätit frukost och middag med Magnus och Rami, vi har dessutom tränat med dem vid flera tillfällen. Före detta triathleten Micke, numera X-fittare, träffade vi varje dag i gymmet. När jag bad honom så lärde han mig marklyft. En bra övning för löpare som jag aldrig kommit mig för att börja med. Tack vare Micke vet jag nu vad jag ska tänka så att jag inte kommer att skada mig. Marklyft kommer jag fortsätta med.

De sista dagarna, onsdag och torsdag, har Jenny och jag cyklat dryga  8 mil varje förmiddag. Även om det inte var storm längre så var det blåsigt. Hade en sommardag hemma haft samma vindstyrka hade vi inte gett oss ut. Men på Lanzarote blåser det alltid, så det var bara att ge sig ut. Det blir läskigt i nedförsbackarna då man får kastbyar på tvären. I många backar låg jag med bromsen ned för att sänka farten ned till under 60 km/h, ibland ännu lägre. Bra träning men otäckt. Ont i axlarna fick både Jenny och jag då vi håller oss krampaktigt i bockstyret. Att jag blir starkare i uppförsbackarna är självklart. Vi hade riktigt roligt serpentinvägskörning, uppåt, i onsdags. En av fem km intervallerna som min Garminklocka räknar ut hade ett snitt på 50,5 km/h. Det tog under sex minuter, den långsammaste tog 23 minuter. I torsdags när vi var på västra sidan av ön hittade vi ett platt område, vi fick cykla en mil genom ett ökenliknande landskap som var platt. Det var första gången på Lanzarote, annars är det upp och ned hela tiden.

Efter cykelpassen har vi stuckit ut och sprungit. Sofia som inte cyklar har då redan hunnit med sitt förmiddagspass som är lite längre, mellan 15 och 21 km. De eftermiddagspassen vi gjorde dessa dagar var oftast runt en mil. Ofta långsamt ut att öka hemåt.

Maten är viktig på resor som dessa. Man äter mycket och de flesta som tränar vill ha nyttig mat. Buffe är självklart, jag vill kunna fylla på många gånger. Jag tyckte maten på hotellet var bra. Efter en vecka tröttnar man alltid, men det beror mer på mig än på kocken.
Detta hotell hade även vanliga gäster. De som har all inclusive och sitter runt poolen på dagarna. Det syntes även vid middagarna, de tar annan mat än vad vi atleter gör, inte minst prioriterar de efterrätterna mer än vad vi gör. Men även jag tog efterrätt varje dag, det hör inte till vanligheterna. Ostbrickan och glassen var väldigt god.

I korthet är jag riktigt nöjd med veckan. Kroppen är brutalt nedtränad, i går efter middagen, när Sofia, Jenny och jag skulle gå tre trappor upp till våra rum var vi tvungna att stanna fem gånger. Mjölksyra sprutade ut i benen och de gjorde galet ont och vi orkade inte gå fler trappsteg. Vi skrattade naturligtvis hysteriskt åt oss själva.

Stort tack till Jenny och Sofia för alla träningspass, alla skratt och dråpligheter. En vecka som denna laddar verkligen upp batterierna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.